lördag 25 maj 2013

Urban Hiking #2 - Alewife Greenway

Trots strilande duggregn vandrade vi käckt ut i morgonstunden iklädda proffsiga regnställ men sorgligt vattenmottagliga skor. Vi hade en snäv tidsbudget idag. Eftersom eftermiddagen var vigd åt konvent så hade vi knappa två timmar på oss att utöva motion, uppleva såväl stad som natur, stärka vår själ och bli friska och sunda människor. Alltså valde vi att för dagens expedition att gå till Alewife Greenway, en naturskön cykelstig som löper längs den lilla bäcken vi korsar för att komma till lekplatsen med grävskoporna i (en av Simons favoriter). Vi har gått förbi några gånger men aldrig kommit oss för att utforska den. Idag var det dags.

Alewife Greenway



Eftersom sträckan var så ringa valde vi att färdas utan vagn, vilket gav Simon gott om tillfälle att ingående studera biltrafiken kring Alewife stations parkeringshus. Det tog därför sin rundliga tid att nå själva ån, men väl där stötte vi på den första stora höjdpunkten på dagens utfärd - vattenpölar. Det plaskades. Det skvättes. Det transporterades stenar till vattenpölarna. Det transporterades stenar från vattenpölarna. Jag tog tillfället i akt att lyssna vidare på tolfte Dresden Files-boken. Spring Harry - ALLA vampyrerna! I slutänden krävdes åtskillig övertalning från expeditions icke vattenpölshängivna deltagare för att vi inte skulle förlägga hela den tillgänliga tiden med vattenpölsaktivitet. Till slut gick vi dock vidare och nådde raskt den andra stora höjdpunkten. Gäss.

Kvack, kvack
Någon välvillig själ hade lämnat en binge spagetti i strandkanten åt svältande sjöfåglar, så vi kunde sitta och se dem äta en lång stund. Det var rofyllt och förvånansvärt naturidylliskt, med tanke på att vi fortfarande bara var ett femtiotal meter från både T-banestationen och en större väg Klockan gick dock, och vi hade fortfarande knappt satt fötterna på strandpromenaden vi var där för att utforska, så vi slet oss från den trivsamma scenen och vandrade ut på bryggorna som utgjorde promenadens första del.

Bryggorna
Bryggorna övergick i väl grusad gång. Det var en välskött promenad med skyltar och sittplatser och en så vacker utsikt som den lilla remsan grönområde kring en rännil till bäck tillät. En särskilt spännannde skyllt utlovade snappsköldpaddor, men trotts ett idogt spanande såg vi inte skymten av någonting dylikt. Stigen fortsatte en längre sträcka åt båda hållen, men vi gick inte längre än Massachussets Avenue den här gången. Vid vändpunkten övervägde vi picknick, men regnet kombinerat med den korta hemvägen fick oss istället att vända steget hemåt för att avnjuta lunch inomhus. Simon tillbringade återtåget på mina axlar, vilket gjorde att andra halvan av promenaden gick förhållandevis snabbt.

Sträcka: 3 km
Tid: 1.5 h
Utmaning: Viss väta men enkel promenad
Sceneri: Naturskönt, även om man aldrig kom helt bort från den omkringliggande staden.
Slutomdöme: En alltför kort promenad för att imponera på luttrade Urban Hikare som oss, men mysig och naturskön för sin tidsbudget. 1 av 5 regnjackor.

fredag 24 maj 2013

Snormonstrets uppgång och fall

Maja vid pennan!

De senaste tre veckorna har jag haft en förkylning som följdes upp av en långdragen bihåleinflammation. Den är inte över än, men med lugn, upprepade nässköljningar och lite Nasonex så börjar den ge med sig en smula. Hurra för att vara gravid och ha svullna slemhinnor redan från början. Jag har däremot jordens lappsjuka! Jag har varit för trött och mögig för att orka mig ut i nån större mån, så Simon och jag har spenderat en hel del tid på gården, framför YouTube och på de allra närmaste lekplatserna. Det ska bli oerhört skönt att börja umgås med folk lite mer och orka oss ut på längre utflykter igen.

Vi ska råda bot på lite isolation i helgen genom att gå på animekonvent på lördagen. Vi lovar många cosplay-foton! På söndag ska vi gå på polsk matfestival med de nya bekanta R och K. Annars ser vi mest fram emot att komma hem! Vi dyker upp innan midsommar och åker hem igen precis innan 4 juli. HÄLSA PÅ FOLK! JAAAAA!

Simon och jag har varit en runda till Cogswell Avenue, dit vi flyttar i juni. Vi ville kolla så att allt såg bra ut och att det inte var ett fullständigt råtthål, så vi kunde dra oss ur som det var så. Men det ser bra ut, lite gammalt hus men mysigt. Mycket plats för att möga runt (perfekt spelplats nere i källaren ^^) och en vänlig och hjälpsam (om än pratsam) hyresvärd.

Nytt på bebisfronten: jag har varit iväg till barnmorskan och fått höra hjärtljud för första gången. Åsm ^^ Ultraljudet är inbokat till 6 juni, så mer bilder efter det!

Återkommer med bilder på söta animenördar ^^

söndag 19 maj 2013

Urban Hiking #1 - Massachusetts Avenue


Erik har pennan. Min och Simons nya Hobby är Urban Hiking, vilket är helt och fullt väsensskilt ifrån Planlösa Promenader. Vi har nämligen en app.

Idag testade vi konceptet med en expedition längs Massachusetts Avenue, den ryggsträng som löper i nord/sydlig riktning genom större delen av delstaten. Planen för utfärden var att korsa järnvägen till Fresh Pond Mall, göra ett längre stopp i Danehy Parks lekplats och därefter, stärkta av rutschkanor och picknick, på allvar anträda färden söderut.


Rutten

Utanför gassade solen, så vi smorde oss grundligt och antog hattar och svala kläder. Fader Boston fnös föraktfullt åt denna vår blåögdhet inför vädrets makter, och lagom till att vi kom in i parken började molnen hopa sig. Pah, vi har extrakläder.

Lekplats: Danehy Park har två lekplatser avpassade för olika åldersgrupper. Småbarnsplatsen hyser en hygglig variation av lekställningar och bra bänkar för trötta föräldrar. Simon hittade raskt två jämnåriga vilka han engagerade i diplomatiskt samspråk angående förvaltningsrätt till diverse bollar och kakor. 3 av 5 klätterställningar.

Simon utforskar lekplatsen
Picknick: Om jag lärt mig något av Enid Blyton så är det att aldrig ge mig ut på utfärd utan en välfylld picknickkorg. Dagens huvudrätt var sålunda broccolipaj i papper samt frukt. Simon åt pajen med god aptit med insåg snabbt att de två kumpanernas föräldrar var av den givmilda sorten och dessutom hade både kakor och melon i frikostig mängd. Slutbetyg på den egna korgen blev bra bas men snålt med tillbehör. 2 av 5 picknickkorgar.

Trivsam blandning av arkitektur
Efter väl uträttad lek strosade vi vidare i vinkelrät riktning mot den tänkta färdvägen. Under Simons rabaldande hade jag nämligen fingrat på Geocaching-appen och hittat vad som utlovades vara en enkel nybörjarcash ett stenkast därifrån. Stenkastet visade sig vara längs en bortglömd grusväg längs ned för en sluttning, men jag var glad i alla fall tills det visade sig att koordinaterna ledde oss till en omsorgsfullt avspärrad byggarbetsplats. Vi sökte runt lite tafatt vid sluttningens fot, men allt vi hittade var kottar - vilket såvitt Simon anbelangade var väl värt besväret. Geocashing 1, Erik 0.

Den bästa varma chokladen i Cambridge

Det tog oss ungefär tio minuter att ta oss ur parken och vidare till Massachusetts Avenue, och vid det laget sov Simon den utpumpades sömn. Jag kunde spänna åt vandringssandalerna och ta ut stegen. I öronen hade jag elfte Dresden Files-boken. Spring, Harry, en vampyr!!! Jag fick se en trivsam blandning av arkitektur. New England-trä, gotisk sten och en och annan överraskning. Vi vandrade förbi Porter Square - dit vi kommer att flytta om en inte alltför lång framtid - och kom snart ned till min absoluta favoritplats i Boston - Harvard Square.

Curious George
Fullt av roliga människor, fullt av nördiga butiker, arkitektur inspirerad från det Cambridge de första kolonisatörerna kände från hemlandet och dessutom norra Bostons bästa varma choklad. Vindarna hade börjat blåsa snåla nu, så de av expeditionens medlemmar som inte sov valde att lägga till för en fikarast. Mocka gjord på vit varm choklad och espresso. För gott för denna syndfula jord.

Kakstopp
När Simon vaknat besökte vi Nicke-nyfiken-butiken och köpte en hink, och därefter tog vi en välbehövlig kakpaus och vandrade ner mot MIT-områdets mer industripräglade byggnadsstil.

Mitt jobb
Boston minns terrorattacken
Simon var i högform den här sträckan. Stärkt av paj och kakor pekade han ut trafik och lekte med sin hink, och när vi nådde Charles River kunde han rapportera expeditionens höjdpunkt: Det fanns båtar.

Charles River
Vid det här laget hade dock Fader Boston tröttnat på oss, och knappt hade vi stigit på bron förrän vi kände de första regndropparna. Vi valde därför att färdas vägen längs floden med skyndsam gångart, och trots att vi gick förbi både en lovande lekplats och en hel skock ekorrar så stannade vi inte förrän vi nådde tunnelbanan och begav oss hemåt. Vi kunde konstatera att jungfruresan var en succé och att projekt Urban Hiking nu är officiellt sjösatt. Nästa vecka blir det en ny expedition.

Rödstjärtad hök?


Sträcka: 14 km
Tid: 6 h
Utmaning: Minimal
Sceneri: Ypperligt - vi passerade Harvard Square
Slutomdöme: En trivsam promenad som gav oss bra förströelse och lät oss få ett gatuperspektiv på vår nya närmiljö. 3 av 5 vandringssandaler.

onsdag 8 maj 2013

På västfronten litegrann nytt

Nu var det ett tag sen vi rapporterade om läget på västfronten! Vi har hunnit med en hel del sen senast.

Vi har varit på akvarium! De gillar att bygga på höjden med atrium och intressanta arkitektoniska lösningar i den här stan, och det här var coolt. Hela byggnaden var centrerad kring ett tre våningar högt akvarium, med ramper och cirkelvägar runt hela. På varje våning fanns akvarier med olika teman av fisk, skaldjur och blötdjur. I botten finns en stor bassäng med värdens minsta pingviner (Little Blue Penguin, dvärgpingvin), och i en bassäng utanför bor sälar och sjölejon. De håller på att renovera centraltanken just nu (man fick rabatt), men alla djuren därifrån bodde i olika sektioner i pingvinernas bassäng, medan pingvinerna var på semester förutom en liten enklav man fick hälsa på. De har tankar där man kan klappa ryggradslösingar (hästskokrabba för fasen!) och rockor och småhajar. Simon klappade entusiastiskt och vi fick köpa en ny tröja för han blötte ner båda de andra. Annars var hans mest imponerad av de stora havsköldpaddorna - såpass att han behövde kolla på dem på varje nivå. Padda! Padda!

Simon och jag spenderade en eftermiddag på Boston Childrens' Museum. Det är en tre våningar högt upptäckarmuseum med en massa rum med olika teman. Folk som varit på Tom Tits eller Universeum känner nog igen stilen. Simon gillade barnrummet med den stora tågbanan, den tre våningar höga klätterställningen (han kom inte så högt), kulbanorna och såpbubblorna. Definitivt värt ett återbesök!

Ett modigt försök att överkomma hamsterburen.

Sand, sand, grus och stoft, vilket jävla land - det är öken!

Trying science!

Vi hade från vännen G fått ett tips om ett par vänner till hans bror som bodde i Bostonområdet, så dem kontaktade vi och mötte upp med. De är ett trevligt nördpar från Krakow som bott här i tre år och har koll på staden. De tog med oss till en liten chocolateria som hade sjukt god varm choklad (och deras mocca var lika underbar) - dit skall vi ta en viss gourmet när han kommer på besök ^^ De gav oss också en rundtur kring Harvard Square, mitt favoritområde än så länge i innerstaden. Vi hittade en spelbutik och en seriebutik, och jag fick reda på var Cambridge Center for Adult Education ligger, där jag tänkte gå lite tecknarkurser under tiden vi är här.

Jag har tagit mig iväg till MIT och skaffat ett passerkort för partners som gör att man får tillgång till en del av MITs faciliteter, bland annat deras badhus. Vi tänkte passa på att köra lite babysim med Simon i sommar, och jag ska komma iväg på gravidvattengympa.

Vi har planerat in att komma hem ett par veckor i sommar! Troligen kommer vi hem precis innan midsommar och åker igen så vi är här till 4 juli-firandet (som ska vara det största i hela USA). Både Sveriges och USAs hjärtan, så får vi jämföra ^^ Det ska bli underbart att träffa folk igen! Det blir förmodligen den enda hemresan vi gör i år, eftersom knodden kommer i oktober-november. Om någon, gärna i Uppsalatrakten, har ett golv över under den tiden så tar vi tacksamt emot!

Annars är vi förkylda (iallafall jag och Simon). Fantastiskt att vi klarat oss så här länge egentligen med tanke på att vi förmodligen har bytt virusstammar rätt rejält. Det verkar som att en hel del av ungarna i huset har samma sak, så det är naturligt.