söndag 9 juni 2013

Mest om bebisar

Ni har vi kollat på knodden! Såvitt vi kanse så ser allt ut som det ska i magen. Vi får en rapport om ett par dagar, tydligen. De har riktigt bra utrustning för ultraljud på kliniken vi hade fått remiss till (MIT Medical där vi får basvård har inte de resurserna), så man kunde se massa kul detaljer med fin skärpa - händer och fötter med alla ben, ryggrad och revben, hjärtat och njurarna osv. Knodden sparkade runt med gott mod och viftade hejsan. De hade t.om. en 3D-kamera som kunde bygga upp en bild av ansiktet, men tyvärr blev knodden lite blyg och satte en hand för ansiktet så det blev inget av den ^^ Simon var trött och sov genom alltihop, men graviditeten är ändå rätt abstrakt för honom tror jag, så jag vet inte om det hade varit relevant med att titta på bebisen.

Under den gångna veckan har det gått oerhört lätt att boa in sig på Cogswell. Det är en liten och underligt planerad lägenhet med många vinklar och vrår, och det passar oss perfekt ^^ Samma dag som ultraljudet tog vi en runda till Bed, Bath & Beyond (älskar det namnet) och införskaffade småsaker som inte fanns eller som vi behövde. Vi ska fortfarande lyckas haffa vår glömska hyresvärld i ett svagt ögonblick och flytta upp en till säng, men annars så är det mesta stort ordnat.

Värmeböljan har släppt och har gett rum för ett växlande och stundtals härligt sommarväder. Boston är känt för sina temperamentsfulla skyar, så det landas vilda vindbyar, strålande sol och ösregn, men det är iallafall sällan ihållande gråmulenhet just nu - det kommer säkert det med. Rent allmänt så får jag en lustig känsla av klimatet. Det känns som södra Skåne eller delar av Tyskland, eller ännu mer Centraleuropa - mycket få barrträd och den där sortens solinstrålning man får när man inte hänger runt polcirkeln, men generellt höge luftfuktighet. Det kopplat med att det är storstad överallt (även om delar av den är distinkt småstadsmässig i sin arkitektur) gör att blandningen känns främmande och utländsk, men ändå rätt hemtam. Jag behöver komma ut i en skog och känna efter också, märker jag.

Sidospår här. Ni vet de där fria ledningarna (jag tror att det är både telefon och el) som man ser hänga mellan husen i gamla amerikanska filmer? De finns i alla stadsdelar utom stadskärnan, ungefär - det har inte grävts ner så mycket ledningar, och elskåp är inte värst vanligt - det sitter små boxar här och var på telefonstolparna. Hursomhelst så såg jag just en grå ekorre hoppa förbi på en ledningshärva utanför fönstret. Om Erik ska hålla på med Urban hiking ska jag banne mig börja med Urban biology ^^ Ut och skaffa en fågelbok!

tisdag 4 juni 2013

Urban Hiking #3 - Fresh Pond

Come along, Pond.
Fresh Pond

Värmeböljan låg tjock över Cambridge, så det var väl sololjade som vi lämnade den relativa svalkan i vår nya lägenhet. Expeditionen hade inte nått längre än vår egen bakgård förrän agitativa element krävde ett lekplatsstopp. Ordningen återupptogs endast så småningom, och med sandalerna fulla av sand slog vi an vägen mot dagens mål - Fresh Pond.

Vi lämnar Cogswell Avenue

Sjön tjänar som vattenreservoar åt Cambridge och är därför instängslat för att förhindra föroreningar. Däremot finns en gångstig med bekväm utsikt över vattnet hela vägen. Sjön är bland annat en utmärkt fågelsjö och ett populärt tillhåll för såväl hundägare och joggare som barnvagnsflanörer.

Sjöutsikt
Simon hade somnat redan innan vi var över järnvägen, så när jag väl nådde själva parkområdet började jag omedelbart marschera runt sjön i vänstervarv. Solen gassade, svetten lackade, hundarna flåsade, gässen flöt mest omkring och i öronen hade jag trettonde Dresden files-boken. (Spring Harry - ett spöke!!!). Jag hade precis kommit varvet runt och stannat vid en fiskformad vattenfontän när Simon yrvaket reste sig upp och pekade ut en förbijoggande hund. Vi bestämde oss för att ta lunch.
Skogsparken

Dagens picknickkorg bestod av ostmackor, oliv-och-tofu-röra och bananer. Jag hade dessutom förärat dagen med en liberal laddning kakor. 2 av 5 picknickkorgar. Vi tillbringade en trevlig session vid stängslet ned mot vattnet och utforskade lite i vägkanten. Bortre änden av sjön från vårt håll räknat är mer av ett skogsområde än ett parkområde, så när vi väl fortsatte så gjorde vi några stopp bland bark och undervegetation innan vi lämnade Fresh Pond och gick vidare mot Archstone och deras pool.

Gammal järnvägsräls

Vi hade visserligen flyttat ut, men av uppsägningstidsmässiga skäl hade vi kvar lägenheten en vecka till, vilket innebar en vecka till av möjlighet att utnyttja gemensamma faciliteter. Solsvettiga som vi var så var det skönt att komma in i de dyra, luftkonditionerade lokalerna och duschrummen. Poolen var förhållandevis tom, trots värmen, och vi plaskade glatt ned i kalldelen. Vi simmade någon längd och hängde sen vid kanten i ivrig lek med badbilen, men ganska snart började kylan bli märkbar hos små hutterbarn så jag lyfte upp honom och vandrade över mot kallpoolen. Hade jag hunnit ända fram till kanten är jag säker på att någon av de intillsittande vuxna hade varnat mig för att det märkbart bruna vattnet i varmpoolen var orsakat av en sällsynt olycklig blöjincident och därför inte var badbart för tillfället (vilket jag fick veta först senare), men som det begav sig hann jag inte till kanten utan stoppades tvärt av den lömskt placerade, locklösa plastbrunn som bryskt satte stopp för min framfärd när jag satte foten i den och föll som en fura.

Blodvite uppstod på Pelve. Pelve Junior har bra fallteknik och kom undan med chocken och några lättare skrapmärken. Jag däremot fick ett par djupa sår i benet och foton och lämnade ett markant blodspår när jag släpade mig tillbaks till vagnen för att trösta oss med napp, kakor och några näsdukar för att stoppa blodflödet. De andra vuxna vid kanten hjälpte oss tillrätta och hämtade en hårt prövad dörrvakt som i egenskap av ensam anställd på bygget denna vackra söndag just hade varit inblandad i att släcka en grillbrand. Hon dök upp så småningom med desinfektionssprej och plåster, och efter lite övertalning också en hink och borste så vi slapp lämna Döbeln vid Jutas vid poolen. Det var ändock med blodspår i sandalerna som vi släpade oss hem via tunnelbana, slagna hjältar efter en inte helt blessyrfri men ändock lyckad Urban Hiking-session. (Nu, två dagar senare, är foten helt OK även om jag rör mig med haltande gångart).

Sträcka: 9 km
Tid: 3 h
Utmaning: Viss ansträngning på grund av värmen och foten
Slutbetyg: En mysig sträcka men tafflig avslutning. 2 av 5 fågelsjöar.

söndag 2 juni 2013

Värmebölja och relokalisering

Puhhhh... de senaste tre-fyra dagarna har varit mycket, mycket varma. Vi har en liten värmebölja på härliga 30+ i skuggan och hög luftfuktighet. Eftersom vi skulle flytta inom ett par dagar hade vi inte brytt oss om att felamäla den icke fungerande ACn i lägenheten på CambridgePark Drive, men det bet oss rejält i rompen då värmen slog till. Snabbt samtal till värden. En vänlig kille kom poch bankade, hummade, bytte det ena och slängde det andra och vips så kunde det bli ljuva 15 grader i lägenheten. Det här med ventilation verkar vara ett kapitel för sig i staterna - hittills så verkar det som att AC är standard snarare än något annat slag ventilationssystem, men det kräver lite mer efterforskning.

Nå! Vi tnyttjade värmen ordetligt och besökte en gammal bekant till Erik i deras hus i Watertown, en timmes promenix bort. Det var oerhört mysiga männskor - Erik beskriver B som en av de genuint trevligaste personer han nånsn träffat, och jag håller med. Han hade nyligen doktorerat och firade med grillning och fann det för gott att bjuda in en bekant han inte träffat på fem år och dennes fru som han bara träffat som hastigast på en brygga i Californien. Grillningen i sig var trevlig, vi hade roliga konversationer med bland annat en tyskfödd herbariumkurator och Bs svärmor (?) som berättade intressanta Floridahistorier om sjökor. Vi diskuterade också oroligheterna i Husby, intressant att det har blivit en internationell nyhet.

Lördagen var vigd åt att flytta till vårt nya, mer permanenta hem på Cogswell Avenue, en bit från Porter Square. Närmare MIT och centrala Cambridge, mysigare lägenhet, drygt halva kostnaden och INGA. JÄVLA. HELTÄCKNINGSMATTOR. Awesome! Det gick rätt geschwint att flytta in - Erik bar allt tungt eftersom jag är en fragil blomma med kass rygg och graviditet och sånt. Det är väldigt skönt att vara här - det känns långt mer permanent och rotat här redan. Lägenheten är mycket mer vi än den tidigare. Vi kommer att ha ett gästrum när folk kommer också, vilket är bra särskilt med knodden.

Ja, knoddfronten: det busas runt! Nu känns det lite buffar varje dag. Det är en aktiv kottling! Nästa vecka får vi se den på film ^^ Annars är det ett rätt gött stadium av graviditet, inget illamående och rätt lugnt. Jag kommer ju vara rätt mycket större när det är varmt och härligt i sommar, så vi får se hur det går :-P

Vi var ju på animekonvent härom veckan - det var skitkul ^^ Vi kom hem med massa t-shirtar, en mjukis-TARDIS till Simon och bilder, som utlovat. Jag skulle tipa på att hälften av alla besökarna kom i cosplay-kläder. Ett axplock:

Det viktiga här är gänget med henchmen i bekgrunden -
de tillhör The Monarch från Venture Bros., en av mina
favoriter bland tecknade serier.



Världens mest överlastade steampunk-karaktär.

Det är något bakom mig, inte sant?

Chell från Portal, med Weighted Companion Cube.

TARDISen! Lägg mäske till den 100% coola hatten.

Hellboy, med icke avsågade horn - det
finns någon symbolik där.

Exterminate!
Roligaste kostymen evarz!

Simon fick, till sin glädje, en mjukis-TARDIS
som blinkade och wooshade när man tryckte på den.

Jag har ingen aning om vilken karaktär detta
är, men hen var klart fabulösast på konventent.