... är ganska lat och lite paranoid, kan vi konstatera efter att vi slutligen fått våra visumansökningar godkända. Det var mycket papper som skulle fyllas i, många frågor om huruvida vi aktivt hade deltagit i att sterilisera folk mot deras vilja, om huruvida vi hade släktingar i USA vi kunde tänkas avvika till och så vidare. Dessutom krav på bankstämplar så att ambassaden inte själv skulle behöva kolla upp om vi hade betalat deras avgift eller inte.
Nåväl, den mest bisarra delen av ansökningsprocessen var den sista, då vi skulle besöka ambassaden i Stockholm och på plats bli intervjuade. Man bokar upp ett klockslag på vilket man ska vara på ambassaden (alltså inte då intervjun sker, utan tiden man ska infinna sig). Man får inte komma tidigare, för då tittar vakterna misstänksamt på en. Man ställer sig i kö utanför ambassadgrindarna - och sen står man där tills vakterna släpper igenom en genom den första säkerhetskontrollen. Jag är glad att våra 45 minuter med barnvagn i början av mars inte skedde i snöstorm eller hällregn, utan på en vacker dag med acceptabel temperatur. Säkerhetskontrollen är lika ordentlig som en amerikansk flygplanskontroll, och all elektronik (inklusive hörlurar och stegräknare) konfiskerades och återlämnades när man gick hem. Vätskor fick man ha med sig iallafall! Väl innanför murarna vidtog ett nytt väntande, denna gång inomhus. Tre luckor och två omgångar elektroniska fingeravtryck senare fick vi tala med tjänstemannen som skulle godkänna ansökningen, vilket gick förvånande snabbt. I slutänden så fick vi våra visum, men han var lite dålig på att komma ihåg fotona, så de fick vi ge honom. Och just det, det där skitviktiga pappret som behövs för att gå igenom tullen i amerikat, det låg kvar på hans skrivbord ja. Oppsan sa. Nåväl, vi kom därifrån med alla papper i behåll och har fått meddelande från Posten att visumen är på väg, så det slutade väl.
Jag kan bara inte låta blir att fundera på hur det hade varit om vi inte hade varit vita normativa akademiker med goda engelskakunskaper och med erfarenhet av byråkrati och konstiga system? Jag tycker fan så synd om alla som satt på ambassaden och sökte medborgarskap.
Vad annat? Vi har nästan pejl på en lägenhet nu, men vi kollar runt lite efter billigare alternativ - vi bör vara klara med hela den processen i slutet av veckan. Skönt att det börjar fixa sig!
Vi var nere och hälsade på Eriks mamma i helgen, och passade på att möta upp med ett gäng gamla vänner. Underbart! I princip varenda dag de närmaste veckorna är uppbokad nu, så det blir mycket folk innan vi åker. Yeey ^^
