tisdag 23 april 2013

Gallerior, gorillor och graviditetsundersökningar

Vi har haft en intensiv vecka, kan man säga. I fredags var det husarrest för halva Boston, eftersom polisen ville ha lugn och ro medan de hade 9000 (!) pers ute för att leta efter den överlevande bombmannen. Vi lydde snällt och spenderade dagen med att peta på våra datorer och underhålla Simon bäst vi kunde. Det ledde också till att jag pratade med en annan morsa nere på gården och diskuterade ekologiska märkningar i USA, vilket var trevligt. I slutändan så hittade de killen på kvällen i en uppställd båt på någons bakgård, så det tog slut iallafall.

En effekt av hela sitt still och håll er inne-policyn blev att Boston Comic Con, som vi hade tänkt besöka i helgen, blev framflyttat, så vi hade plötsligt en ledig helg. Vi bestämde oss för att gå och shoppa. Vi trodde att USA var de gigantiska galleriornas land, men vi har mest varit inne i centrala Boston där det finns en hel del historiska byggnader och marken kostar knark (och knarkodlarens skjorta) så där blir det inga gigantogallerior. Men vi i hittade en i Cambridge iallafall och strövade runt, mest för att kolla vad som fanns. Det är ungefär samma utbud och mode som i Sverige (slightly boring) förutom sportaffärer med ENBART kläder för Red Sox (det lokala basebollaget), Bruins (det lokala hockeylaget) och Celtics (det lokala basketlaget). Vi hittade lite stuff som behövdes (ett mobilskal till mig och underkläder till Erik) och Simon fick en till födelsedagspresent från gammelfarfar och gammelfarmor - en docka och dockvagn, som han gillar skarpt ^^

Coola killar shoppar incognito.

MEN! Den stora behållningen var att vi lunchade på The Cheesecake Factory. Detta är en kedja av restauranger där ni kanske kan gissa vad deras grej är? (Det är inte muffins.) De har bra käk, men FULLSTÄNDIGT JÄVLA AMAZING cheesecake. Typ 30-40 sorters cheesecake. Jag som alltid ska testa chokladmousse om det finns (diplomathotellet i Harare hade fränast uppläggning, trelagersmoussen i Valetta var godast) testade en sån, och Erik tog en White Chocolate Raspberry Truffle. De var orgasmiskt jättegoda, och den där amerikanska storleken att jag inte orkade äta upp min (snyft!). Dit ska vi tillbaka, och vi kommer att släpa dit folk som hälsar på. Var hungrig! Enda nackdelen var att inredningen var en blandning mellan faux romerskt och Mordor.

Det gick bara inte! Men den var himmelsk.
The Cheesecake Factory, sponsored by Sauron.
Mmmmordor, I'm lovin' it.

Söndagen spenderade vi på Franklin Park Zoo, som ligger en bit söderut. Det var ett trevligt, familjeorienterat zoo med rätt spretig inriktning - det är ett gammalt zoo, över hundra år, och jag får intrycket av att mycket av djuren de har är av tradition sen dess. Det är också ett innerstadszoo, så de har lite ont om plats. De flesta djuren verkar må bra och ha plats, men lejonet och tigrarna borde flytta pronto. Den största upplevelsen för mig av att få se gorillor för första gången. Jag skojar inte, de har en gorillafamilj. Det kändes... komplicerat och jobbigt. Jag har velat se gorillor i det vilda jättelänge, och få se dem i fångenskap var svårt. De har ett stort och berikat hägn, är en grupp och har möjlighet att inte bli sedda, och jag vet inte hur de mår, så det mesta är mina egna känslor som jag tror kommer ur krocken mellan hur jag vill se gorillor och hur de här gorillorna levde. Jag ska kolla runt lite och se om det finns några åsikter om hur de har det. Annars så fastnade jag längst hos lemurerna - de hade två enmånaders minilemurer som hängde på en större lemur och gjorde bus. Sötslag! Simon var mest imponerad av våtmarksavdelningen där man fick mata ankor, strutsarna, och av bilen som var inbyggd i lejonhägnets vägg.

Pygméfalk med mus.
Myslok snokar runt.
Ankor är alltid awesome.
Kori bustard, den minns jag från Afrika.
Snygg Erik i våtmarksavdelningen.
Präriehund och liten präriehund.
Människoapa och apmänniska.

Igår måndag så hade jag ytterligare en tid bokad hos MIT Medical för att kolla upp Knodden. Vi fick göra ett preliminärt ultraljud (som brukar göras runt vecka 8 här annars), som mest är till för att kolla upp så att hjärtat funkar och kotten är lagom lång för sin ålder. Vi fick en bild! Annars så ser alla värden normala ut, tillochmed järnet, vilket innebär att jag slipper ta järntabletter, gushelovtack. Nu ska jag på besök hos deras barnmorskor var fjärde vecka som vanligt. Vi ska också ta chansen och ta en rundtur på Mt Auburn, som är sjukhuset där vi kommer att föda.

Ett kasst foto av en kass utskrift av en lite dålig ultraljudsmaskin.
Men Knodden är den där ljusa fläcken till vänster i bild,
 snett under den mörka fläcken. 12 veckor!

Nu har det varit ett par lugna dagar efter de intensiva. Återkommer när nåt kul har hänt!

onsdag 17 april 2013

Nu finns knodden i systemet

Idag gick vi och skrev in mig på MIT Medical för att hålla koll på mig och knoddlingen framöver. Det var väldigt basalt, mycket sjukdomshistoria och provtagning, men på måndag ska jag på ytterligare ett besök där det blir mera gravidrelaterade diskussioner. De kommer också att passa på att ta första ultraljudet (vanligtvis sker det runt vecka 8 här, men vi är sena in i systemet), så bilder kommer! Andra ultraljudet sker runt vecka 20-23 (nu är knodden 12 veckor eller däromkring).

Så det känns bra och pirrigt. Det mesta verkar vara ungefär samma som hemma, förutom att man får välja att antingen ha ett doktorsteam eller ett barnmorsketeam ta hand om en. Vi kommer förmodligen välja barnmorskorna, det känns mer bekant. Det verkar också som att det är rätt stor chans att man får samma person som följer en genom graviditeten som hjälper till på förlossningen, så det är nice!

Stan har lugnat ner sig lite efter bombningarna, men det är fortfarande avspärrningar och mycket soldater och poliser överallt. Det organiseras stora och små krishanteringshändelser, som ljusvakor och olika sorters religiösa sammankomster. Såvitt jag kan se så är stämningen generellt dämpad och mer inriktad på sammanhållning och stöd än något annat, vilket känns positivt.

Idag var det en strålande dag, med 20-25 grader i solen och inte ett moln på himlen. Vi fick en försmak av hur det förmodligen kommer att se ut framåt sommaren i Cambridge - en ohygglig mängd studentjävlar som hänger på caféer, trottoarer, elskåp, broar och varandra. Ack den ungdomen. Jag tror jag kan trivas. Vad annat? Jo, vi tog en runda ner och kollade upp stället där vi ska flytta in första juni, Cogswell Ave., och det ser riktigt bra ut. Området är fint och lugnt, och det närmaste torget, Porter Square, är välutrustat och mysigt. Yey!

måndag 15 april 2013

Den fruktansvärda verkligheten i Boston

Vi har spenderat en stor del av eftermiddagen och kvällen med att hålla oss uppdaterade om vad som hänt under Boston Marathon. Såvitt vi vet, och allt kommer från nyhetsflödet, så har två bomber sprängts precis vid målgången, nära Copley Square. Tre personer har dött och minst hundra är skadade. Polisen har ingen misstänkt än så länge och det har inte kommit något officiellt uttalande om vad man tror ligger bakom bombningarna. Vi fick reda på det när mamma ringde från Sverige och ville kolla så att vi var ok. Vi bor i norra Cambridge, en bra bit från centrala Boston där explosionerna skedde, så vi hörde inget annat än kanske några fler ambulanser än vanligt.

Jag är bara så glad över att vi var trötta och slappa idag och bestämde oss för att det var för mycket bassel att försöka ta sig ner på stan, med maraton och Patriots' Day och allting. Jag läser att en åttaåring är bland de döda, och att flera barn har skadats. Det går inte att värja sig. Jag tänker bara på hur det skulle kännas om det var Simon.

USA. Konstigt land vi hamnat i.


torsdag 11 april 2013

Grattis Simon 2 år!

Idag är det Simons andra födelsedag! Vi väckte honom med kaka och sång på sängen. Han var mycket fascinerad av koncept levande ljus i maten ^^ Han fick också dagens första present, en trehjulingsscooter! Han har kollat på barnen nere på gården med avund i blicken de senaste dagarna - det verkar som att de flesta har en cykel av något slag, så det var en present han öppnade med entusiasm. Sen fortsatte vi morgonen med frukost på yoghurt, macka, apelsinjuice, druvor och mer kaka. Erik var ute igår och köpte allting, och förvånades av bristen på leksaksaffärer i de centrala delarna av Boston. Under dagen var vi ute och mobbade ekorrar och matade änder i Public Garden och sen har vi myst hemma mest hela kvällen, ja, när vi inte hjälpt internetleverantören att försöka ansluta.

Under dagen begav vi oss till MIT och fick en genomgång av hur sjukförsäkringen funkar, betalade den och på kvällen skaffade vi oss en PCP, primary care provider, typ en husdoktor. Det känns som det är dags att gå och skriva in sig och få en knodd-koll, så jag ska ringa dem så fort valet gått igenom.

Nu har vi bott på första stället, Archstone Apartments, ett par dagar. Det har ett par distinkta fördelar, som badkar och en sjujävla snabb tvättmaskin (ren tvätt på en kvart, fråg mig inte hur, den ser ut som en centrifug). Den har också ett par underliga americana: heltäckningsmatta överallt utom i köket och badrummet (dvs. i hallen också... mmm), avfallskvarn, och AC (som inte fungerar) istället för luftintag och element. Ett aber är också att internetet vi beställt inte fungerar - det kommer en tekniker och pysslar imorron så får vi se. Tills vidare får vi snatta av lobby-nätet.


Köket...


... vardagsrummet...


... och sovrummet.

Simon och jag har börjat undersöka omgivningarna. Inte så långt bort ligger Fresh Pond, som är en vattenreservoar för Cambridge förklädd till sjö. Runt omkring den finns lite strövområden som inger lite konstig känsla hos mig. Det är en blandning av skog, parklandskap, häckningsområden för fåglar och en golfbana. Alltihopa är väldigt tämjt, på ett lustigt sätt, även skogen. Inget känns egentligen vilt, utan kontrollerat. Det står branposter i skogen! Men det är en bra joggingslinga runt sjön om man känner för det, och rätt mysigt att traska runt i.


Brandpost i skogen. Inte riktigt Narnia.

Precis nära lägenheten ligger Fresh Pond Mall, ett halvstort köpcentrum. Där finns den mest awesoma affären hittills: en stor mataffär med ekologisk profil. I princip allt man köper där är ekologiskt, obesprutat och/eller antibiotikafritt och det finns ett stort veganskt och vegetariskt utbud. Yey!

Andra reflektioner: McDonalds är inte så vanligt som vi trodde att det skulle vara. Kedjorna som finns överallt är istället Dunkin' Donuts och Starbucks.

måndag 8 april 2013

Erik första dag på jobbet

... vet inte jag så mycket om, men han får uppdatera senare :-) Simon och jag har iallafall hittat Boston Public Library, som är inhyst i en imponerande stenbyggnad mitt i centrum. De har en bra barnavdelning med både böcker och leksaker, och det verkar vara ett vanligt tillhåll för hemmavarande morsor. När jag kommer ihåg att ta med pass och bevis på min adress ska jag skaffa lånekort. Annars har våran dag varit lugn!

Imorron flyttar vi till Archstone Apartments på Cambridge Park Dr. Även om det blir dyrt under ett par månader ska det bli skönt att ha ett fast hem där man kan laga mat, även om att käka ute är både gott och rätt billigt. Andra intryck av Boston (aka Beantown): Vädret växlar JÄTTEFORT! Inte bara från dag till dag utan inom dagar också. Svårt att klä sig! Vi har också hittat till mattorget Quincy Market, ett känt turistmål, som varmt rekommenderas. Utbud från de flesta världsdelar till billiga priser. Väääääldigt packat, alltid, däremot.

Några bilder: Ska man bygga en militärakademi i centrala Boston i början på 1900-talet tar man i från tårna och bygger ett medeltida slott. I cement. Numera inhyser slottet en mässhall och en dyr kötteria.


Vårt hostel! Det är sjukt mycket snyggare i lobby, matsal, gemensamhetslokaler osv. (de har tom. en liten bio!) än i de bunkerliknande rummen. Men frukosten är stadig, god och ingår i hyran, så vi överlever gott och väl.



Vi återkommer med mer bilder när vi flyttat imorron. Cheerioo!

torsdag 4 april 2013

Kontrakt, besök och MIT

Hej bloggen! Idag är jag jävligt jetlaggad. Just nu ligger Erik och Simon bredvid mig och snarkar som små ånglok. Klockan är drygt halv nio nu och våra personliga dygnsrytmer ligger på styvt halv tre på natten.

Dagen har varit smockfull! Sak ett är boendet. Det har ju varit något av en följetong med vårt boende här. Vi anlitade en mäklare för att hitta en bra bostad, och hittade en lagom kompetent person som hittade en skitbra lägenhet - trea, bra läge, möblerad, med värme, vatten, el och internet inkluderat för 2000 i månaden - en bra deal. Enda problemet var att det var tillträde den 1 juni. Mäklaren garanterade dock att de skulle skaka fram en temporär lägenhet fram tills dess. Tiden gick och flytten kom närmare, hon humma nåt om att hon hade en grej på kroken, den föll igenom... till slut hittade hon en annan mäklare som hade en lägenhet. Vi skickade ett mail och han lovade att skicka fler bilder (det fanns en). Sen hörde vi inte av honom, trots upprepade mailförsök av varierande desperationsgrad. Note to self - amerikaner gillar inte att göra business på mail. Det har varit så hela mäklarprocessen, när man säger att man inte kan ringa eftersom det är internationellt så svarar hälften inte tillbaka. Nåväl, vi var tvungna att flytta utan att ha något fixat, eftersom vår originalmäklare åkte utomlands över påsken och inte gick att nå längre. Så det blev hostel första veckan.

Iallafall, Erik hade precis innan vi åkte fått en ledtråd på ett bygge vars representant tydligen inte heller gillade att maila eftersom han inte heller hörde av sig innan vi drog. Den snubben ringde vi slutligen upp i morse, och hej vad det gick när man fick snacka telefon med dem! Möte klockan tolv, skriva kontrakt och visande av lägenhetskomplexet. I slutändan så blir de här två månaderna dubbelt så dyra som den andra lägenheten, men vi orkar verkligen inte krångla mer nu. Vi har inte tid att leta upp något annat, så såhär får det bli. Lägenheten i sig är schysst, en nybyggd tvåa i ett komplex med eget gym och pool, fancy fancy.

Den andra saken vi gjort idag är att gå till MIT och tala om att vi finns, eller snarare att Erik finns och att han har med sig massa familj. Det blev en massa info, kort och bokning av bankbesök, ansökan om det ena och e-post för det tredje. Vi vacklade därifrån, trötta som mosade bävrar och fulla av information. Sen käkade vi middag på hostlet. Butternut squash kan rekommenderas!

Simon firar för övrigt stora triumfer. Han har snabbt blivit hostlets lilla maskot ^^ En reflektion: folk här pratar väldigt annorlunda till barn än vad svenskar gör, mycket... barnsligare, förmodar jag. Bebisspråk, liksom. Måste undersökas mer. Imorron kommer det bilder!

Äntligen på väg!

Picket är packat, lägenheten städad, vänner och familj kramade, papper stämplade och Simons favoritapa räddad från att bli kvarglömd på förskolan. Vi är äntligen startklara, inte minst tack vare en massiv hjälpinsats av våra nära och kära. Tack, ni underbara. Kom och hälsa på oss. 

Efter mer än ett år av förberedelser, planer och ansökningsskrivningar är det en känsla som mer än någon annan väller upp nu när jag sjunker ned i flygplanssstolen med kursen ställd mot Reykavik - lättnad. De senaste veckorna har varit intensiva och fulla av förberedelser. In i det sista har vi haft några sista mail att skriva och några sista udda grejer från lägenheten att göra oss av med, men nu har vi fåt skjuss till till flytplatsen av A. och E., checkat in vårt bagage (fem fulla flyttlådor + bilstol + barnagn), gått igenom säkerhetskontrollen och kommit ombord på planet. Simon höll sig vaken fulla två minuter efter att vi kommit upp i luften och sover nu den rättfärdiga resenärens djupa sömn i famnen på Maja. Vi är på väg. I morgon väntar nya utmaningar men just nu är vi klara.

Den närmaste veckan skall vi skriva in oss på MIT och registreras av amerikanska migrationsverket, vi skall skaffa bankkonto, mobiltelefoner och köpa ny dator - och om möjligt skall vi hitta någonstans att bo också. Dessutom skall jag börja min karriär som marinmikrobiolog vid ett av världens mest prestigefulla universitet.

Det är mycket jag ser fram mot och hoppas få ut av de här två åren, både med jobbet och familjen. Det jag ser mest fram mot just nu är att lära känna Boston och uppleva vår nya hemstad. Så varför inte påbörja vår USA-vistelse med en lista med saker jag ser fram mot att utforska den första tiden:

- Valarna. Det går ett valskådningsskepp från Bostons hamn varje dag. Med lite tur hinner vi fånga in en sässongsmigration.
- Boston Comicon. En första inblick i nördvärldens USA. Jag har siktet inställt på en autograf av Frank Cho.
- Fresh Pond. En liten sjö inte långt från där vi bor. Med lite tur kan det bli ett bra utflyktsmål med Simon.
- Clam Chowder. New Englands traditionella musselsoppa, serverad i franskbröd.
- Och inte minst, gator, butiker, caféer och parker i vår direkta omgivning. Jag ser fram mot att testa den lokala sushin, leta upp ett favoritcafé och skaffa klippkort på Starbucks. Jag vill vandra runt på en supermarket och lista ut vilka miljömärkningar jag litar på och vilken mjölsort som motsvarar den jag är van vid. Kort sagt så vill jag börja bo in oss, och jag ser fram mot att göra det.

/Erik

måndag 1 april 2013

Städat och stängt butiken

Puh!

Nu är lägenheten tömd, städad och överlämnad till de nya hyresgästerna. Fina V och mamma hjälpte massor med att både städa och distrahera Simon medans vi jobbade på. Erik höll på till halv fyra inatt - jag och Simon gav upp vid tiosnåret och åkte hem till familjen B vars lägenhet vi lånar.  Nu har vi spenderat en lugn dag med stadspromenad, mat, fika och läsande av vår värdfamiljs extensiva mytologiska bibliotek. Det är oerhört skönt att ha de här två dagarna mellan jobb och flytt att slappna av på.

Vad gäller själva slutdestinationen så har allt ordnat sig med den permanenta lägenheten vi hittat. Den är i stort sett perfekt, och vi har den från 1 juni - alla papper är påskrivna och alla pengar betalda. Vi har dock ett prekärt problem i form av att vi inte ännu hittat något temporärt boende för april och maj, vilket är något av ett bryderi. Första veckan bor vi på ett hostel, men sen är inget säkert. Erik har en ledtråd på en tvåa som eventuellt kan fungera - vi vet mer imorron.

Nu är vi väldigt trötta men börjar bli förväntansfulla. Vi har hittat den första grejen att göra i Boston - Boston Comic Con 20-21 april!